VAsverige — ett projekt inom AquaControl

Vattnet utanför nätet

Ungefär 800 000 svenska hushåll har enskild vattenförsörjning. 690 000 har enskilt avlopp. Var femte enskild vattentäkt bedöms otjänlig.

800 000
enskilda vattentäkter
690 000
enskilda avlopp
1 av 5
bedöms otjänliga

Utanför det kommunala nätet finns ingen sammanhållen struktur för att mäta, följa upp eller överblicka hur dessa anläggningar fungerar. Kommunen är skyldig att pröva enskilda lösningar — men saknar underlag för att bedöma dem. Länsstyrelsen fattar beslut utan data. Fastighetsägaren står ensam.

VAsverige mäter hela kedjan — hav, avsaltning, hushåll, reningsverk, hav — och gör den synlig.

Utsikt över Ålön och omgivande skärgård

01

Utmaningen

Ingen kontroll utanför kommunalt VA

Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ålägger kommunen att ordna vattenförsörjning och avlopp där det behövs i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Sedan 2023 skärptes kommunens skyldighet att pröva enskilda lösningar.

6 § lagen om allmänna vattentjänster, tillägg sedan 1 januari 2023

Vid bedömningen av behovet ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.

Men det finns ingen struktur för att göra det. I Ecoloops utredning för Österåkers kommun konstaterades att kommunen saknade register över befintliga avsaltningsanläggningar. Man vet inte vad som finns, var det finns, eller hur det fungerar.

Konsekvensen: beslut om bygglov, förhandsbesked och planläggning fattas utan underlag om faktisk vattentillgång och anläggningarnas prestanda.

Kraven skärps

Från 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (LIVSFS 2022:12):

PFAS4 (PFOA, PFOS, PFHxS, PFNA):

4 ng/l

— strängare än EU:s dricksvattendirektiv, baserat på EFSA:s hälsobedömning från 2020

PFAS21:

100 ng/l

  • Åtta nya parametrar ska kontrolleras, bland andra bisfenol A, klorat, mikrocystin-LR och uran
  • Sänkta gränsvärden för bly och arsenik (från 10 till 5 µg/l) och kadmium
  • Krav på råvattenkontroll för alla dricksvattenanläggningar

Livsmedelsverket anger att PFAS-gränsvärdena gäller som riktvärden även för små dricksvattenanläggningar för privat bruk.

I Livsmedelsverkets undersökning 2024 överskreds PFAS4-gränsen i 11 av 135 undersökta enskilda brunnar.

Kraven gäller alltså även utanför kommunalt VA — men utan struktur för att kontrollera efterlevnaden.

Storleksgränsen 10/50

Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter blir bindande för en anläggning som antingen i genomsnitt tillhandahåller 10 kubikmeter dricksvatten eller mer per dygn, eller försörjer 50 personer eller fler. Livsmedelsverket kallar det storleksgränsen 10/50.

Under gränsen gäller endast riktvärden och råd. Över gränsen gäller samma bindande krav som för ett kommunalt vattenverk: fastställt undersökningsprogram, faroanalys, larm vid desinfektion och pH-justering, och obligatorisk PFAS-provtagning.

Volymen beräknas som ett årsgenomsnitt. Antalet försörjda personer kan användas som bas, med schablonen 200 liter per person och dygn. Dricksvatten som tillhandahålls i kommersiell eller offentlig verksamhet omfattas alltid, oavsett storlek.

När fritidshus blir permanentbostäder ökar både förbrukningen och antalet försörjda personer. Anläggning efter anläggning passerar gränsen — och möter krav de inte har någon struktur för att uppfylla.

Bedömningar på inaktuellt underlag

Länsstyrelsen Stockholms faktablad om avsaltning (2026) anger att energibehovet vid avsaltning är högt. Underlaget avser i huvudsak havsvattenavsaltning med hög salthalt.

Östersjön är bräckt. Enligt Ecoloop ligger energiförbrukningen vid bräckvattenavsaltning på 0,5–3 kWh/m³, och 14–16 bar räcker för effektiv avsaltning — betydligt lägre än vad havsvatten kräver.

Globalt har energiåtgången för avsaltning fallit från cirka 20 kWh/m³ på 1970-talet till 2,5–3,5 kWh/m³ idag.

Både Länsstyrelsens faktablad och forskningen konstaterar att mer kunskap krävs om småskaliga anläggningar i svenska kustområden, och att produktionskapacitet och energiförbrukning behöver beaktas för att bedöma långsiktig hushållning.

Den datan samlas inte in systematiskt idag.

Klimat och befolkning

Grundvattentillgången i kust och skärgård är låg. På Ålön och omgivande skärgård ligger den under 250 liter per dygn och hektar enligt SGU.

Samtidigt ökar belastningen: fritidshus blir permanentbostäder, befolkningen i skärgårdskommuner fördubblas sommartid, och hemarbete har gjort att fler vistas längre perioder.

I Österåkers kommun finns cirka 5 000 enskilda vattentäkter och 5 500 enskilda avlopp. Vid en inventering 2013–2016 bedömdes cirka 20% av WC-avloppen som icke godtagbara.

Kunskapen saknas

Det finns ingen etablerad praxis i Sverige för hur småskaliga VA-anläggningar ska drivas, bemannas eller följas upp. Varken hos anläggningsägarna eller hos myndigheterna.

Låg kunskap hos lekmän och bristfällig organisationsstruktur.

Ålöns vattenansvarige om de största problemen vid småskalig avsaltning. Ecoloop, 2023.

Det saknades register över befintliga avsaltningsanläggningar.

Österåkers kommun, samma utredning.

Inför installationen 2013 fanns ingen kunskap om hur det skulle gå till, och inget underlag att utgå från. Den strukturen fick byggas från grunden.

02

Från reaktiv till proaktiv

Att gå från reaktiv till proaktiv drift är en förutsättning för att klara skärpta krav på fler anläggningar.

41
dokumenterade driftstörningar 2013–2021
13 år
kontinuerlig drift
47
anslutna fastigheter

Vad reaktiv drift innebär

Avsaltningsanläggningen på Ålön togs i drift 2013. Under de första åtta åren dokumenterades 41 driftstörningar:

KategoriAndel
Filter27%
Försystem (intag, sjövattenpump, silar)24%
Avsaltning (membran, magnetventiler, pumphus)20%
Handhavande15%
Nätläckage7%
Eftersystem (ozon, distributionspump)7%

Ecoloops utredning beskriver orsaken: driften fungerade de första åren, sedan brast serviceavtalen kvalitetsmässigt. Styrelseskiften gjorde det svårt att upprätthålla struktur för underhåll. Resultatet blev sju till nio år med återkommande driftstopp.

Slutsatsen i rapporten är tydlig: de tekniska problemen berodde oftast på organisatoriska skäl, inte på tekniken i sig.

Vad som förändrades

Christian Bagge vid utrustningen i avsaltningsanläggningen på Ålön

En frivilligorganisation byggdes upp med tre roller: vattenansvarig från styrelsen, en expertgrupp för filterbyten och akuta åtgärder, och observatörer som veckovis dokumenterar drift.

Ett digitalt varningssystem konstruerades där tryck före och efter filter, råvattensil, filtereffektivitet, membrantvätt, drifttimmar och vattenproduktion dokumenteras och synliggörs.

Strukturerad övervakning infördes 2022. Digital övervakning sedan 2023 — tre års kontinuerlig drift.

Varför det inte skalar utan struktur

En anläggning med 47 fastigheter behövde tretton år för att bygga upp fungerande drift. Erfarenheten är inte överförbar: nästa samfällighet börjar om från noll.

I Ecoloops workshops markerade tjänstepersoner i Österåkers kommun "larm- och övervakningssystem" och "fjärrövervakning, rycker in vid behov" som både viktigt och genomförbart.

Rapportens rekommendation: digitalisering och fjärrbevakning som verktyg för övervakning av mindre anläggningar, vilket skulle möjliggöra konkret rådgivning baserad på driftsdata.

03

Vad vi mäter

Kedjan

  1. Havet vid Ålön i skärgården
    HAV
  2. Studiebesök vid sjövattenintaget på Ålön
    intag
  3. Bluewater-enhet med tryckmätare på Ålöns avsaltningsanläggning
    AVSALTNING
  4. Bufferttankar och distributionssystem
    buffert/distribution
  5. Vattensnål kran från Gustavsberg
    HUSHÅLL
  6. Minireningsverk från Topas
    RENINGSVERK
  7. Havet som kedjans slutpunkt vid Ålön
    HAV
Digital flödesmätare som visar flöde och total producerad volym

Idag mäts: intag, avsaltningens drift, totalt producerat och distribuerat vatten för ön som helhet.

Hösten 2026 tillkommer: tre minireningsverk från Topas på Ålön med Modbus RTU, plus en befintlig enhet på Väddö. En fastighet blir sluten mätpunkt — allt vatten in, allt som går ut till reningsverket.

2027: hela strukturen hav till hav på plats.

Anläggningen

Bluewater-enhet med tryckmätare på Ålöns avsaltningsanläggning
Bufferttankar och distributionssystem

Ålöns avsaltning ägs av öns samfällighetsförening. 47 anslutna fastigheter. Kapacitet 18–20 m³/dygn, genomsnittlig produktion cirka 4 m³/dygn, lagring i tre tankar om 3 m³. Helårsdrift säkrad 2026. 60 kvm solceller.

Energi

Faktisk energiåtgång i småskalig bräckvattenavsaltning under svenska förhållanden mäts inte systematiskt idag. Den mäts här.

Filter

Filter stod för 27% av driftstörningarna. Efter installation av sandfilter har antalet filterbyten minskat betydligt.

Nästa steg som utreds är aktiverat filtermedia (AFM) som ersättning för sand. Enligt oberoende tester av IFTS (Institut de la Filtration et des Techniques Séparatives, 2014):

MediaAvskiljning 95% ner till
Sand20 mikron
AFM standard4 mikron
AFM ng1 mikron

Sand behöver bytas vart tredje till femte år på grund av biofilm som får kornen att klumpa ihop sig och skapa kanaler där ofiltrerat vatten passerar. AFM är självsteriliserande, motverkar biofilm och har en livslängd över tio år. Backspolningen kräver omkring 50% mindre vatten.

På en anläggning där varje kubikmeter avsaltas är backspolningsvatten en direkt energikostnad.

04

Vem behöver se vad

Data från en anläggning har olika värde för olika aktörer. Åtkomsten behöver vara behörighetsstyrd — varje nivå ser det den behöver, inte mer.

  1. 01

    Anläggningsägarensamfällighet eller fastighetsägare. Drift, larm, egen förbrukning.

  2. 02

    Serviceförebyggande underhåll baserat på faktiska driftvärden i stället för utryckning vid haveri.

  3. 03

    Kommunenöverblick över drift och kvalitet utanför kommunalt verksamhetsområde. Underlag för prövning enligt LAV §6, bygglov och planläggning.

  4. 04

    Länsstyrelsenbeslutsunderlag byggt på faktisk drift i stället för generella antaganden.

  5. 05

    Nationelltaggregerad data om vattenuttag, förbrukning och utsläpp. Underlag för SMHI och för bedömning av Östersjöns tillstånd.

05

Samverkan

Frågan kan inte lösas av en kommun, en leverantör eller en samfällighet var för sig. Den kräver gemensamma mätpunkter, jämförbara format och att aktörerna enas om vad som ska mätas.

Genomfört

Ecoloop / Österåkers kommun / Länsstyrelsen Stockholm (2022–2023)

Projektet "Cirkulärt vatten i skärgårdsmiljö — samarbetsformer och hållbara teknikval" genomfördes av Österåkers kommun och Ålön, leddes av Ecoloop AB och finansierades av Länsstyrelsen i Stockholms län genom "Bidrag för åtgärder som förbättrar vattenhushållning och tillgången till dricksvatten".

Rapporten (2023-10-27) lyfter Ålöns organisationsstruktur och digitalisering av avsaltningsanläggningen som exempel på hållbar enskild vattenförsörjning.

Studiebesök genomfördes på Ålön 2022 och 2023 med tjänstepersoner från Österåkers kommun och Roslagsvatten. Ytterligare studiebesök på Gotland 2023 med Oskarshamns, Västerviks och Norrtälje kommuner.

Projektets totala budget var 1 037 000 kronor. Länsstyrelsen i Stockholms län finansierade 493 000 kronor. Resterande 544 000 kronor bars av Österåkers kommun, Roslagsvatten och de boende på Ålön, till stor del som egen arbetstid. Ålöns fastighetsägare ansvarade för förstudien.

Deltagare från studiebesöket på Ålön
Presentation från Österåkers kommun vid studiebesöket på Ålön

Pågående

Topas Vatten — minireningsverk med Modbus RTU. Tre enheter installeras på Ålön hösten 2026.

Norrtälje kommun — dialog om uppkopplade lösningar utanför kommunalt VA. Möte oktober 2026.

06

Kunskapsunderlag

Material som kan delas med kommuner, länsstyrelser och andra som arbetar med frågan:

  • Driftdata från avsaltningsanläggning i kontinuerlig drift sedan 2013, inklusive kategoriserad störningsstatistik
  • Erfarenheter av organisationsformer för gemensam vattenförsörjning
  • Ecoloops utredning för Österåkers kommun
  • Sammanställning av referensanläggningar för småskalig avsaltning i Sverige
  • Underlag om vattenbesparande teknik och besparingspotential

Vi delar gärna erfarenheterna. Kontakta oss för en genomgång.

07

Om projektet

VAsverige drivs av AquaControl AB.

  • Christian Bagge — grundare, projektledning
  • Stefan Lidgren — delägare, strategisk rådgivare
  • Daniel Ericsson — teknik, integrationer

08

Kontakt